Särlösningar för prefixentreprenörer!?

I föregående blogginlägg berörde jag kortfattad samtidens vurm för prefixentreprenörer. Denna förkärlek återfinns också inom den politiska världen, som skapar satsningar och policies riktade gentemot olika grupper, eller om man så vill prefixlösningar.

Frågan är dock vad detta leder till, och vad dessa särlösningar säger om de grupper som de talar om. Vad innebär det att skapa en speciell politik riktad mot kvinnliga entreprenörer eller invandrarentreprenörer? Är deras verklighet och problem diametralt annorlunda i jämförelse med vanliga entreprenörer – vilka det nu är?!

Och det är ju på så vis med policies. Det är ett budskap som artikuleras, ett problem som definieras. Samtidigt finns det en annan outtalad berättelse, Den story som inte står utskriven, den som kan läsas mellan raderna.
I sin bok ”Analysing Social Policy – What’s the problem represented to be?” beskriver författaren, Carol Bacchi, en metod för att upptäcka just dessa outtalade sidor av olika policies.

1. Vad är problemet bakom särlösningen?
För det första bör vi fundera över hur särlösningen definieras i olika policies etc. Vad är en invandrarföretagare? Eller en kvinnlig företagare? Varför har dessa prefixentreprenörer problem? Vad säger problemet om gruppen som sådan?

2. Vilka förutsättningar eller antaganden ligger till grund för hur problemet representeras?
För det andra bör vi fundera över vilka antaganden som ligger bakom att problemen definieras som de gör. Vad är antagandet eller förutsättningen som motiverar en särlösning?

3. Hur har representationerna uppstått?
Det är också centralt att fundera över uttalade och outtalade problemdefinitioner i termer av makt och dominans. Att definiera en grupp som särskilt behövande, utsatt etc. är centralt att diskutera ur ett makt perspektiv; vad säger problemet om gruppen som sådan? Vad säger problemdefinitionen om samhäller som sådant? Vem definierar och vem beskrivs?

4. Vilka mellanrum och tystnader finns?
Särlösningar kan å ena sidan utläsas på basis av vad som sägs, å andra sidan av vad som inte sägs. Att analysera tystnader och mellanrum, dvs. vad som inte sägs är med andra ord lika viktigt som att analysera det som sägs.

5. Vilka effekter leder det till?
Vad effekter leder det till att skapa särlösningar med uttalade och outtalade berättelser om olika grupper?

6. Vem är avsändare och vad är de dominerande perspektiven?
Vem är särläsningens avsändare? Vad är dennes motiv? Vilka perspektiv dominerar särlösningen och vilka alternativ till särlösning finns?

Med dessa sex punkter kan vi börja fundera på varför vi skapar prefixentreprenörer och särlösningar och särstöd till dessa grupper. Vad säger detta om grupperna? Finns grupperna? Gäller problemen enbart dessa grupper, eller alla entreprenörer?

Tobias