Tobias Schölins blogg

För någon vecka sedan presenterades en rapport om mediebilden av kvinnliga företagare. Rapporten visar att det finns två förhärskande bilder, endera är den kvinnliga företagare en slags sminkad superhjältinna, eller så är bilden av henne som en leende lagomföretagare. Läs mer »

Under de senaste veckorna har jag arbetat med två texter. Båda handlar om policyfrågor och invandrarföretagande. Den ena behandlar policyfrågor ur ett makroperspektiv, den andra ur ett mikroperspektiv. I detta arbete har jag börjar fundera over hur den offentliga bilden av invandrarföretagaren egentligen ser ut. Hur beskrivs invandrarföretagaren eller företagaren med utländsk bakgrund? Är de offer eller hjältar? Eller både ock? Sammankopplas med med segregation eller snarare integrationspolitiska satsningar? Läs mer »

I tidigare inlägg har jag ju diskuterat vad prefixet “invandrar-“ egentligen står för då vi talar om invandrarföretagandet. Detta föranleder en intressant fråga, vad är det vi mäter då vi försöker mäta invandrarföretagande?

Om vi går till de statistiska registren kan vi finna ett antal olika svar på denna fråga. Läs mer »

Hur kan det komma sig att vissa organisationer vill öka mångfalden samtidigt som de inte vill mäta vilken mångfald de har?

Det finns, menar jag, en organisatorisk tendens till att haka på det allmänna mångfaldsvurmet samtidigt som det finns en tendens att inte vilja tala om, konkretisera, vilken mångfald, vilka olikheter, organisationen ämnar öka.

  Läs mer »

I måndags lyssnade jag på professor David Storey som pratade om entreprenörskapspolicies ur ett svenskt perspektiv. Storey talade om två typer av policies; makropolicies och mikropolicies. Makropolicies avser övergripande statlig politik som ofta är av generell karaktär. Detta kan vara skattepolitik, regelförändringar avseende småföretagande etc. I det svenska fallet var Storey noggrann med att poängtera att makropolicies återfinns på de flesta departement. Läs mer »

I föregående blogginlägg berörde jag kortfattad samtidens vurm för prefixentreprenörer. Denna förkärlek återfinns också inom den politiska världen, som skapar satsningar och policies riktade gentemot olika grupper, eller om man så vill prefixlösningar. Läs mer »

En fråga jag ofta funderar på är varför vi tenderar att skapa så många prefixentreprenörer[1] idag? Det verkar nästan som om att det är finare att vara entreprenör med prefix, än utan!

För att verkligen räknas och värderas ska man vara social entreprenör, samhällsentreprenör, ung, kvinnlig eller invandrar entreprenör. Nej, inte ”bara” entreprenör, utan entreprenör med prefix.   Läs mer »

Har nyligen, om än för sent, läst Philippe Legrains bok ”Immigrants – Your Country Needs Them” utgiven 2007 på Princeton University Press samt Globaliseringsrådets rapport från 2008 ”Is Free Migration Compatible With a European-Style Welfare state?” av samma författare.

I boken som utsetts till Book of the Year Award av Financial Time, diskuterar Legrein öppna gränser och fri invandring och de ekonomiska och marknadsrelaterade konsekvenserna för detta. Läs mer »