Samuel Owen

Namn: Samuel Owen
Företag: Kungsholms Mekaniska Verkstad
Ursprung: England
 

Samuel Owen

(1774-1854)

Samuel Owen fick sin huvudsakliga utbildning 1796-1800 som arbetare vid Matthew Boultons och James Watts verkstäder i Soho, Birmingham. Han blev känd som skicklig ångmaskinsmekaniker, och kom till Sverige 1804 för att leda uppsättningen av engelska ångmaskiner. I december 1805 återvände han till England, men kallades snart tillbaka till Sverige för att sätta upp ytterligare en ångmaskin. 1806 blev han verkmästare för Bergsunds Mekaniska Verkstad på västra Södermalm i Stockholm där han anförtroddes betydelsefulla arbeten, bl.a. att konstruera de första svenskbyggda ångmaskinerna, samt att bygga ett valsverk åt Husby-klosters krutbruk i Dalarna. Efter några år föddes tankarna att starta eget företag och våren 1809 köpte han en tomt på kungsholmen vid stranden av Riddarfjärden och anlade där Kungsholms Mekaniska Verkstad.

Till en början gällde det att få igång ett gjuteri på Kungsholmen för att sedan kunna starta en egen maskintillverkning. Samtidigt rådde brist på kunniga medarbetare. Samuel Owen måste därför själv lära upp sina arbetare och flera av dessa blev med tiden framstående företagsledare och konstruktörer. Han genomförde även rent tekniska nyheter vid sitt gjuteri, bl.a. gjutning i sandformar, så att också större föremål såsom ångmaskinscylindrar kunde tillverkas. Man brukar betrakta Owens mekaniska verkstad som den första mekaniska industrin i vårt land. Utmärkande för den var att där fanns en större uppsättning av verktygsmaskiner och en första ansats till serietillverkning av färdiga metallprodukter. Owen anlade också ett verk för framställning av puddeljärn där gjutjärn på engelskt vis smältes i flammugn med slagg, samt byggde ett eget valsverk för tillverkning av ångpanne- och fartygsplåt. Lite senare, på 1840-talet, omtalas här ångmaskiner, svarvstolar, borrmaskiner, klippsax, pressar, valsstolar, hyvlar och en mumbelinghammare. Det engelskklingande namnet är inte förvånande. Också förebilderna till verktygsmaskinerna kom ofta från England.
 

Gjutjärn till konst- och bruksföremål
 

Samuel Owen var en man fylld av experimentglädje och med en stark tro på tekniska innovationer. Han konstruerade det första ångdrivna mudderverket i Sverige som användes för upprensning av Väddö kanal 1820-32, och lanserade fartygsmaster av gjutjärn som också kunde användas som åskledare. När Riddarholmskyrkans trätorn i Stockholm hade brunnit ner efter ett åsknedslag 1835 förespråkade Samuel Owen ett nytt torn i gjutjärn. Tornet skissades av skulptören professor Eric Gustaf Göthe, men konstruerades efter reviderade ritningar av arkitekten Fredrik Blom.

Samuel Owen introducerade också gjutjärn för prydnadsföremål, såsom pelare med kapitäl, grindar, krukor, staket, stolar, bord och trädgårdssoffor. Men det blev framförallt hans elev och lärling Carl Gehard Bolinder, grundare av företaget Bolinders mekaniska verkstad i Stockholm, som efter 1845 förde vidare de Owenska traditionerna kring gjutjärnskonsten. Bröderna Bolinders första verkstad låg vid Kaplansbacken på Kungsholmen, bara några hundra meter från Owens verkstadsområde. Han uppdrogs också att skapa flera fabriksanläggningar ute i landet, ofta som följd av att också dit leverera ångmaskiner eller ångpannor. Hit hör valsverken i Schebo bruk 1816 i Uppland och Furudals bruk i Dalarna 1827, sistnämnda berömt för sin järnkätting.

Under sin tid som egen företagare konstruerade Owen 7 ångfartyg, 60 ångmaskiner, 5 valsverk och över 1000 tröskverk. Dessutom levererade han pumpar till gruvor, kvarnar, och maskindelar till ramsågar samt ett antal specialmaskiner bl. a. till Norrtälje Gevärsfakori.

Owen är framför allt känd som Sveriges förste konstruktör av ångfartyg. Det första från hans egen verkstad, Amphitrite, sjösattes 1818. Det ska också nämnas att Owen även spelade en viktig roll inom den tidiga svenska nykterhetsrörelsen.

Källa: Wikipedia