Forskning om invandrarföretagande: spänningsfält och kunskapsluckor
Tobias Schölin, Post Doc Forskare, Sten K. Johnsson Centre for Entrepreneurship, Lunds universitet
Den 18 och 19 maj samlades forskare från Sverige, Danmark och Storbritannien på en konferens på Sten K Johnsson Centre for Entrepreneurship, Lunds universitet, för att jämföra erfarenheter och diskutera hur vi kan bidra till en framtida samlad forskningsagenda för invandrarföretagande. Även om det är uppenbart att forskningen i denna fråga är sin linda i Sverige var det övergripande målet för konferensen att utveckla ett program för forskning om invandrares entreprenörskap i Sverige. I dagsläget finns ett antal särskilt framträdande spänningar inom forskningsområdet.
En central lärdom från mötet var att det är svårt att tala om koncensus inom forskningsområdet på såväl nationell som internationell nivå. En central spänning bottnar i själva begreppsapparaten där vissa föredrar att definiera fenomenet i termer av invandrarföretagande, andra som etnisk företagande och ytterligare andra som etniskt minoritetsföretagande. Detta kan skapa problem, inte minst vid internationell jämförelse.
En annan spänning – huruvida struktur och/eller aktör ska stå i fokus för forskningen – har kopplingar till en klassisk diskussion inom samhällsvetenskapen. Å ena sidan framhålls vikten av att förstå hur, inte sällan globala strukturella makroförändringar, skapar förutsättningar för entreprenörskap. Å andra sidan framhålls ofta behovet av att förstå aktörernas entreprenöriella verktyg och praktiker och hur dessa i förlängningen påverkar och förändrar strukturer. I detta spänningsfält är också frågan om etnicitetens betydelse för entreprenörskap framträdande: är det etnicitet eller kanske bransch, utbildning, diskriminering eller familjeband som bäst förklarar varför invandrare startar företag?. Istället för att benhårt inta ett läger i frågan ligger kanske lösningen i att se kopplingarna mellan perspektiven?
En tredje spänning är behovet av att forska kring policy och praktik. Ofta har policyforskning haft ett ovanifrånperspektiv och istället för ett sådant argumenterade flera forskare för behovet av att analysera policys i mötet med praktiken och däri resa frågor om hur policys påverkar det entreprenöriella livet? Om vilken roll och betydelse exkludering, inkludering likabehandling eller särbehandling ges i policys. Vidare framhölls ett jämförande perspektiv mellan såväl nationer som mellan lokala uttryck i samma nation i policy- och praktikstudier. Många policys tycks också missa målet; men varför? Den så brännande frågan om individ eller grupp i policyvärlden liksom frågan om olika typer av policys (generell företagarpolicys versus, riktade policys till olika kategorier företagare såsom småföretagare, invandrarföretagare eller kvinnliga företagare etc.) diskuterades också.
Ett fjärde spänningsfält är behovet för fortsatt diskussion om möjliga analysnivåer i förståelsen av invandrarföretagande. Studeras invandrares entreprenörskap bäst i ett nationellt, regionalt, lokalt eller internationellt perspektiv? Eller är framtidens perspektiv snarare att studera mellanrum; dvs. entreprenöriella aktiviteter mellan olika nivåer i ett transnationellt eller kosmopolitiskt perspektiv på entreprenörskap?
Ska konferensen i Lund sammanfattas kan konstateras att det i dagsläget finns stora kunskapsluckor som denna grupp av forskare förbereder sig för att ta sig an, bland annat i skapandet av ett långsiktigt arbete. Dialogen och formerandet av ett forskarnätverk fortsätter i seminarieform samband med Herbert Felix Institutets seminarium i Malmö i september och under den årliga konferensen om ”ethnic minority business” i Leicester i mitten av oktober.
