Mångkultur
Termen mångkultur används ofta för att beskriva samhällen som bär inslag av eller innefattar många olika kulturer. Skillnaderna kan orsaka oro för att nationen ska förlora sin identitet, men också kulturella utbyten så som konst, litteratur, filosofi, musikstilar och maträtter.
Mångkultur är också en term som används för att beskriva hur en stat bör agera gentemot olika kulturer inom samma nation. Det finns grovt sett tre olika sätt för en stat att närma sig invandrare och deras kulturer:
monokultur - där den policyn är att assimilera invandrarna i det existerande samhällets kultur. Den metoden är vanligast i länder som definierar sig som en enhet, och är nära knuten till nationalism.
smältdegeln - en variant av mångkultur där alla invandrarkulturerna blandas utan statlig eller offentlig inblandning. Den här metoden associeras främst med USA, där dock olika stater inom federationen har olika språk-policys.
mångkultur - i jämförelse med de två metoderna ovan bygger mångkultur på att invandrare och andra ska behålla sina kulturella identiteter och att de olika kulturerna ska existera sida vid sida. Den här metoden används bl.a. i Kanada och Australien.
Ingen stat faller dock helt inom de kategorierna. Frankrike till exempel försöker förändra den franska kulturen med nya immigrantgrupper.
Basfakta
Integration och mångfald
Sverige ska vara ett land med möjligheter för alla. Alla som bor i Sverige ska respekteras som individer. Invandrare ska inte betraktas som ett homogent kollektiv. Samhället ska präglas av gemenskap och samhörighet. Ingen grupp ska ställas åt sidan eller diskrimineras.
Integrationspolitiken omfattar frågor om lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk eller religiös bakgrund, invandrares etablering i det svenska samhället, svenskt medborgarskap, ersättning till kommunerna för flyktingmottagande samt åtgärder mot etnisk och religiös diskriminering.
Källa: Regeringskansliet
Köpkraft
Enligt statistik från SCB står invandrare för 90 procent av befolkningstillväxten fram till år 2020. Merparten kommer från länder utanför Europa. Det är också i dessa grupper som köpkraften ökar mest.
2004 uppgick köpkraften i hushåll med utrikes födda och deras barn till 208 miljarder kronor. Det är en ökning med nio procent sedan 2001.
Kultur och ursprungsland påverkar vår konsumtion. Utrikes födda och utomnordiska invandrare spenderar exempelvis mer pengar på kläder och skor än svenskfödda och lägger mer pengar i förhållande till sin inkomst på alkoholfria drycker och mat. Däremot så är fritidssysselsättningar, restaurangbesök och alkohol områden som prioriteras lägre av utrikes födda.
Läs mer på Svenskt Näringslivs hemsida
Ladda hem rapport om invandrarnas köpkraft
Utländska studier
USA
1. Den genomsnittlige amerikanen tjänar på invandringen, eftersom immigranterna tenderar att komplettera infödda på arbetsmarknaden, vilket leder till höjd produktivitet och inkomst.
2. Rigorösa studier av de långsiktiga ekonomiska effekterna av invandringen tyder på att den har en viss positiv påverkan.
3. Högutbildade invandrare påverkar den infödda befolkningen allra mest positivt. Förutom att bidra med innovationer har gruppen en tydlig ekonomisk påverkan i positiv riktning.
