Referat Hans Caldaras

Referat Hans Caldaras

Tisdagen den 23 oktober 2012

Hans Caladaras jobbar som professionell sångare och han använder sången som ett verktyg för att berätta om romernas situation förr och nu. Det finns många myter om människor från andra kulturer. Myter som sprids av personer som inte själv sett eller hört det själva utan från någon annan. Fördomar och främlingskap grundar sig i en rädsla och sin egen förträfflighet.

Romernas historia

Romerna kommer ursprungligen från Nordvästra Indien, Punjab, som i slutet på 1940-talet blev en den av Pakistan. För cirka 1 000 år sedan lämnande en stor grupp romer sina hemtrakter av en anledning som man inte bestämt vet. En del drog österut och andra västerut. Till Europa kom Hans förfäder till Grekland 1322, enligt dåtidens grekiska krönikor. Romerna förknippades med en turkisk minoritet som fanns i landet som kallades för ”Antsiganoi” de oberörbara. Därav ordet Zigenare.

Det finns ingen statisk och homogen kultur bland romerna utan den är som övriga länder en mångfald av inspiration från olika. Romerna var mycket kända hantverkare, musiker, kunde spå samt var bra på läkekonst och de var mycket eftertraktade. På 1400 talet såg den katolska kyrkan romerna som ett hot då de menade att det var endast Gud som kunde läka människor varpå man beföll att alla romer skulle förpassas ut ur städerna. Då de inte var välkomna någonstans blev de isolerade och fick hålla sig till sin egen kultur och blev ett resande folk.

För 500 år sedan kom romerna till Sverige och fick ett liknande mottagande här. Drottning Kristina tog in många romer i armen och skickade dem till gränsen mellan Finland och Ryssland. 1914 instiftades en lag om att Tattare, Zigenare och resande skulle vägras inträde i landet. På 20-talet kom ett påbud att födda barn skulle placeras i barn- eller fosterhem för att dessa skulle assimileras i det svenska samhället. Detta lyckades inte så bland den romska gruppen. 1933 tillsattes en komission som skulle hitta ett system att tvångssterilisera människor som inte platsade i samhället såsom Zigenare, Tattare, funktionshindrade m.fl. Närmare 60 000 personer drabbades av detta. Kommunerna kom även överens om att resande sällskap inte fick vistas mer än 3 veckor i samma kommun. Detta innebar att romerna hela tiden var hänvisade till att resa runt och gavs ingen chans att etablera sig i samhället.

Hans Blev för ett antal år sedan uppringd om att skriva en bok. Inte om romer utan om en del av Sveriges historia. Boken fick heta ”I betraktarens ögon” med anledning av att romer alltid beskrivs av betraktarna inte av sig själva.

Boken beskriver hur hans förfäder flyttade från Ryssland (de hade blivit deporterade av Drottning Kristina) till Sverige. De hamnade i Haparanda och fick ett tudelat bemötande. Dels de som var rädda för det okända och dels de som var nyfikna. De lyckades bra genom att de var duktiga kopparslagare, musiker och kunde spå. Hans mamma var sierska och hjälpte många människor i sina livsval. Hon kunde inte spå för att hon hade ett sjätte sinne utan för hon var extremt duktig på att känna av människor. Hans föddes för tidigt, vilket var vanligt när människor tvingades bo under sådana förutsättningar, och fick ligga i kuvös och hamnade sedan på barnhem. Då hans mamma var tvungen att flytta från kommun till kommun kunde hon inte vara hos sin son. Då hon vid ett tillfälle kom till barnhemmet berättade en barnskötare att Hans behandlades mycket illa och hon uppmanade moderna att ta Hans med sig.

Hans fick uppleva förtrycket och motståndet mot romerna. De blev brutalt förflyttade från sina läger, hamnade på platser som inte var hälsosamma. När Hans väl fick en plats i skolan tvingades de iväg igen. Han minns den första skolan mycket klart eftersom det var den första gången på länge som han kom in i värmen och slapp tillbringa dagen utomhus eller i tält.

Till sist fick de en lägenhet i Stockholm och kunde börja leva ett hyfsat normalt liv. Hans bror började första klass när han var 28 och modern var 54 år. Det var ett stort lyft för henne när hon kunde skriva sin namnteckning. Tidigare när hon gick till exempelvis posten flyttade hon sig hela tiden sist i kön för att slippa ha personer bakom sig som såg att hon inte kunde skriva. Trots att Sverige utvecklats enormt under hela 1900-talet finns fortfarande förtryck och fördomar mot såväl romer som andra grupper i samhället.