En svensk i den irakiska demokratiutvecklingen

Den 19 maj höll Herbert Felixinstitutet vårens sista seminarium med Abir Al-Sahlani som har arbetat i drygt 4 år i Irak med demokratiseringsprocesser, kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor och har även utvecklat ett ungdomsparlament.

Abir förekommer ofta i media och i debatter om Irak och Mellanöstern, med ett tydligt liberalt perspektiv. Det har gjorts en dokumentärfilm om Abirs arbete i Irak, "Irak under slöjan" heter filmen och är gjord av Folke Rydén.

Abir Al Sahlani kom till Sverige när hon var 15 år som ensam kommande flyktingbarn till Härnösand. Då hade hon levt i exil under lång tid. Efter en tid anslöt mamman. Familjen var mycket politisk i sitt hemland Irak och pappan blev fängslad och man trodde att han blivit avrättad av regimen. Plötsligt en dag ringde han till Härnösand och berättade att han levde och kom till Sverige.

Abirs pappa var utbildad till doktor i kemi men fick inget liknande arbete i Sverige utan fick ta jobb som skogsarbetare. Senare startade de en livsmedelsaffär och en eternellodling. Abirs familj levnadsöde kan liknas vid många andra som kommer till vårt land.

Efter invasionen av Irak genomförts startade demokratiseringsarbetet. Abir och hennes pappa bestämde sig för att de ville engagera sig i detta och reste ner för att bilda ett parti. I Irak fanns det 150 partier som använde sig av ordet demokrati i namnet. De samlade 36 stycken av dessa för att försöka enas om ett gemensamt parti. Genom att använda sig av dessa olika nätverk startades ett arbete med att samla människor i olika delar av städerna där olika frågor diskuterades. Resultatet av diskussionerna lämnades sedan över till den övergripande organisationen och ett partprogram togs fram. Partiet ställde upp i valet och fick ett mandat.

Abir har pendlat mellan Sverige och Irak men hennes rättframhet innebar att hoten mot henne ökade. Hon fick ha livvakter runt sig var hon gick och fick själv bära vapen.

Skillnaden mellan detta parti och andra var att det var den politiska ideologin som var central inte vilken religiös eller kulturell bakgrund man hade. Kvinnors rättigheter var en fråga som partiet drev beroende på att alla partiers ledamöter var i huvudsak män. Man lyckades, trots sitt enda mandat, få igenom en kvotering för alla partier där målet var att 33 % av ledamöterna skulle vara kvinnor.

Abir menade att USA:s intåg i Irak var helt rätt. Hon menar dock att deras hållning att bara intervenera och inte lägga sig i demokratiprocessen var fel.

Avskaffandet av det tidigare polisväsendet och militären var ett misstag. Uppbyggandet av ett nytt innebar att det existerande, som hon kallar det, klansystemet fick verka för att hålla systemet i ett grepp därigenom skapades konflikter mellan grupperna. Detta är uppenbart när man ser hur många bombdåd som riktat sig mot polis och militär.

Inrättandet av det styrande rådet var ett annat misstag. Det grundade sig inte på ideologiska principer utan det blev de olika folkgrupperna som blev representerade. Det innebar fortsatt konflikt mellan dessa grupper.