Föreställningar i vardagen: Stereotyper om ´främlingar´ i svenska nyhetsmedia
Den 17 november höll Bo Petersson, professor i statsvetenskap vid Lunds universitet, ett seminarium på Eslövs medborgarhus med titeln, "Föreställningar i vardagen: Stereotyper om ´främlingar´ i svenska nyhetsmedia". I föredraget diskuterade Petersson bl.a. negativa stereotyper och syndabockstänkande om ´invandrare´ i svenska nyhetsmedier.
Bo Petersson är professor i statsvetenskap vid Lunds universitet och biträdande föreståndare för Centrum för Europaforskning. Han bedriver också några forskningsprojekt om Ryssland.
Peterssons utgångspunkt i det här seminariet är hans bok ”Stories about Strangers: Swedish Media Constructions of Socio-Cultural Risk” i vilken diskuteras fråga om hur svenska nyhetsmedia identifierar oss själva och vår egen identitet kontra identiteten hos de andra. Som vanligt är dessa föreställningar om de andra negativa. Det handlar också om ”banal nationalism” som beskriver grupptillhörigheter i vardagliga situationer. Ett tydligt exempel är nyhetsmedia där tas för givet delningen mellan inrikes respektive utrikes nyheter eller brottsrapportering om t ex förövarens utländska bakgrund. Den banala nationalismen är användbart begrepp. De negativa stereotyperna om t.ex. ”invandrare” grundas på antaganden om individer utifrån deras antagna grupptillhörighet och förgivet tagna ”sanningar” om denna grupps utmärkande egenskaper. De andra stereotyperna är kategoriseringar som förenklar tillvaron. Dit hör fiendebilder. De har lömsk struktur där härskar logiken ”Vi mot Dem” samt renhet som associeras med oss själva som står mot förorening hos de andra.
Den andra aspekt som tas upp av Bo Petersson är syndabockstänkande. Det är ett farligt fenomen. Ett kraftfullt exempel är Rysslands Tjetjenien. Efter Sovjetunionens sönderfall under 90-talet rådde ett stort missnöje bland folket i Ryssland och då behövs någon som kunde bära skulden för landets ekonomiska och politiska kollaps. Så var det Tjetjeniens faktor då Tjetjenien utpekades som en syndabock. I den tjetjenska faktorn samlades alla faktorer som kaukasofobi, separatism, islamisk fundamentalism, organiserad brottslighet och centralmaktens svaghet på den tiden så att alla dessa omständigheter knöts till Tjetjenien. President Putin använde skickligt de fiendebilderna av tjetjener i sin politik. För sina insatser i kriget mot de s.k. tjetjenska terroristerna fick Putin folkets stöd och visade sig som den starke presidenten.
Seminariets del 2 tillägnas frågor om banala bilder d.v.s. vardagsföreställningar hos svenskar om minoritets grupper. Petersson hävdar att dessa banala bilder kan ha i form av förövaren, offret av tex katastrof (den snälla stereotypen), den exotiska invandraren( deras mat, dans osv.) och framgångssagan om de framfångrika invandrare som lyckats att etablera sig i samhället. När de banala stereotyper och fiendebilder knyts samman skapas då socio-kulturell risk och social panik i samhället, påpekar Petersson. The Markaryd story eller Markaryds fall är ett bevis på detta när hela asylsökandes grupp utpekades som brottslingar då antalet av snatteriet och villainbrott ökades där så att de lokala politikerna införde utegångsförbud för denna grupp av asylsökande. När upptäcktes att bakom alla dessa brott låg en liga av de lokala invånarna händes då ingenting och polariseringen mellan svenskar och invandrare fortsatte.
Sammanfattningsvis framhäver Petersson att dessa banala indelningar av oss själva och de andra är farliga och oförsonliga föreställningar i nyhetsmedia som kan orsaka socio- kulturella risker i vårt samhälle.
Referat av: Saiana Stigsson
