Om slaveri och slaveriets nutida olika ansikten
Dick Harrison är professor i historia vid Lunds universitet, huvudredaktör för Norstedts åttabandsverk om svensk historia och författare till ett trettiotal böcker bl. a. boken "Stora döden" för vilken han fick Augustpriset i facklitteratur år 2000 och det senaste trebandsverket "Slaveri - en världshistoria om ofrihet" (2006-2008).
Med utgångspunkt i detta verk som handlar om slaveriets historia påpekar Harrison att slaveriet återkommer i dag i ännu större utsträckning än någonsin tidigare i vår historia. Men trots det dystra faktum anser människor inte slaveri som ett problem p.g.a. vår inbillade föreställning om slaveriets avskaffande för länge sedan. Med detta konstaterande berättar han en historia om en pojke, Olaudah Equiano, från Nigeria som blivit slav på 1700-talet. Den pojken hade upplevt alla slaveriets skräck tills han hamnade i England där han köptes av en man som döpte honom till Gustavus Vaasa. När han friköpte sig själv blev han en motståndare till slaveriet och skrev en bok om sitt eget liv som slav. Denna bok har blivit en av de få böcker som finns inskrivna av själva slavarna och som är källan för nutida forskningen.
I dag finns det sannolikt fler slavar än förut trots slaveriets officiella avskaffande 200 år sedan. Deras antal kan vara fler än 30 miljoner slavar eftersom några länder som bl.a. Kina och Indien inte lämnar sina officiella uppgifter enligt FN. Till exempel kan i dessa länder finnas inofficiellt några miljoner slavar. Men slaveriet förekommer inte bara i dessa länder. Slaveriet i dess nya former finns nästan överallt. Slaveriets nya ansikten i vår tid är bl.a. fiskeslaveri, slavfabriker, handel med barn, skuldslaveri och sexslaveri eller trafficking som är den äldsta formen av slaveri vilken uppkom förre Kristus tid. Det kan konstateras att vår kamp mot slaveriet stannar på halv väg eller mycket tidigt och att slaveriets historia fortfarande pågår. De fattiga människorna luras ofta att hamna i slavarbete inom bl.a byggnads- och textilbranscher i industrialiserade länder genom att skriva på falska kontrakter. Alla dessa fakta väcker frågor om varför det är så och hur vi på allvar kan avskaffa slaveriet? Det nämnas ofta fattigdom som förorsakar slaveriet. Men kan vi verkligen bekämpa fattigdomen eller kriga för at stoppa det?
Enligt Harrison finns en utväg att lösa det här problemet. Av våra historiska erfarenheter vet vi att det var abolitionism eller folkrörelse som sattes igång för avskaffandet av slaveriet. Således måste vi starta denna rörelse igen för att verkligen besegra slaveriets nya typer. Det bör påpekas att inget av våra nutida partier verkligen bryr sig om detta problem med undantag för trafficking som staten satsar på att förhindra det.
Avslutningsvis betonar han att besegra slaveriet är möjligt och våra ansträngningar kan leda till resultat. Det enda som krävs är vår vilja i kampen mot slaveriet. Vi måste ställa krav på partierna därför det behövs politiska beslut. Harrisons syfte med dessa böcker är framför allt att dra uppmärksamhet till det problemet för att åstadkomma förändringar på den politiska nivån som kan leda till att verkligen besegra slaveriet.
Referat: Saiana Stigsson
